Sastrow

Epilog

Memoarerna planerades från början till fyra delar men den fjärde och sista delen om hans tid i Stralsund finns inte längre kvar. Det finns olika teorier om vad som kan ha hänt med den.

Sastrow var en frispråkig man med stark integritet och hög moral. Han sägs ha kallat sin tid i Stralsund för ”djävulens verkstad”. Svärsönerna Heinrich Godtschalk och Jakob Clerike satt båda i stadens råd samtidigt med honom. De kan ha ansett att den fjärde delen blev alltför rättfram och kontroversiell och förstört den efter Sastrows bortgång.

En annan teori är att den blev för privat. Även om Sastrow inte går på djupet med sina familjerelationer är memoarerna främst skrivna för att hans barn och deras familjer skulle få ta del av alla de prövningar han gått igenom.

Det kan även vara så enkelt att den fjärde delen inte hann bli färdig innan Sastrow dog. Men oavsett vad som hände anses memoarerna fortfarande vara en av de mest färgstarka beskrivningarna av 1500-talets Tyskland.

Vad hände sen?

Satstrow flyttade till Stralsund 1555 för att tillträda tjänsten som stadens förste sekreterare. Det var en prestigefylld position och han blev snart en nyckelperson i stadens styre. Den första tiden arbetade han nära borgmästaren Nikolaus Gentzkow med att utveckla stadslagstiftningen och nya regler för skolor och kyrkor. 1562 valdes han in i rådet och 1578 blev han borgmästare, en position han skulle ha fram till sin död 1603.

Hans mandatperiod präglades av flera politiska och religiösa konflikter och hans orubbliga sätt gav honom många fiender. Han beskriver själv sin tid i Stralsund som en ”infernalisk kittel” och att han fick uthärda hårt motstånd under decennier.

Under sina fyrtioåtta år i Stralsund var han engagerad inom en mängd olika områden. Några av de vi känner till är:

Rättsväsende och inre stadsförvaltning.
Representant vid hansedagarna i Lübeck och andra städer.
Stralsunds representant vid besöket av Sveriges prins Karl 1577. Prins Karl blev senare kung Karl IX.
Förbättrade de administrativa rutinerna vid stadens arkiv och kanslier.
Skapade register över stadens dokument.
Skapade ett diplomatarium med 67 rubriker, kallat ”Rubricken-Bock”, över avskrifter av brev.
Införde systematisk registrering av arv, räntor och räkenskaper.
Var beskyddare för flera kyrkor och religiösa brödraskap.
Tog fram ett nytt regelverk för slakt.
Uppförde ett nytt spannmålsmagasin.
Arbetade som syndikus

Den egna familjen

Sastrow gifte sig två gånger. Första gången 1551 med sin svägerska Katharina Frubose (1527-1598). Tillsammans fick de tre barn:

Johannes (1552-1593)
Katharina (född 1553)
Amnestia (1556-1623)

Hustrun Katharina dog den 9 januari 1598 och bara en månad senare gifte Bartholomäus om sig med hennes piga, Anna Haseneier. Ett kontroversiellt beslut som det kom att pratas om i Stralsund. Även på sin ålders höst kunde han röra om i grytan.

Sonen Johannes (1552-1593)

Bartholomäus och Katharinas förste son föddes den 29 augusti 1552. Det var en svår förlossning som ledde till komplikationer för barnet. Under hela sitt liv led han av en stel nacke.

Johannes blev doktor i juridik och dog barnlös 1593. Han hade ett mycket häftigt humör. En gång drog han sitt svärd på ett möte där han skulle presentera ett dokument på uppdrag av sin far. Vid ett annat tillfälle skakade han om hela salen när han våldsamt slog knytnäven i bordet samtidig som hans far sade: ”Ta det lugnt, Johannes, ta det lugnt.”

Dottern Katharina (född 1553)

Katharina föddes i Stralsund den 6 december 1553 som deras andra barn. Det är till henne, hennes syster Amnestia och deras familjer som Bartholomäus har dedikerat sina memoarer. Sonen Johannes var redan död sen ett par år när de påbörjades.

Katharina gifte sig första gången med Jürgen von Stein men han dog redan 1583. Tillsammans fick de sonen Heinrich (dog 1630).

Andra gången gifte hon sig med Heinrich Gottschalk (1557-1644). Henrich var också från Stralsund och son till Johann och Anna Gottschalk. Katharina och Heinrich fick åtminstone två barn, båda födda i Stralsund.

Bartholomäus Gottschalk (dog 1660)
Anna Gottschalk (dog 1645)

Dottern Anna gifte sig med Henning Andreae från Stralsund. Han var son till Martin Andreae och Margarete Voelschow.

Dottern Amnestia (1556-1623)

Amnestie är Bartholomäus och Katharinas tredje barn. Hon var gift med Jacob Clerike (dog 1629) och tillsammans fick de en dotter som döptes till Amnestia (dog 1629). Dottern gifte sig med Diederich Bestenböstel. Han kallades av någon anledning för Christoph och dog 1628 under trettioåriga kriget.

Livet går vidare

Bartholomäus Sastrow har genom sina memoarer lyckats leva vidare i över fyrahundra år. Den manliga linjen och namnet Sastrow upphörde dock med hans död. Både brodern Christian och sonen Johannes dog barnlösa före honom. Men naturligtvis lever hans ättlingar vidare genom döttrarnas barn och barnbarn i familjerna Stein, Gottschalk, Andreä, Buchow, Hagemeister, Brandenburg, Fabricius och flera andra. Kanske har du träffat någon av dem?

Mats Hagwall, Lund, 27 juni 2026

Källor

Slut