Sastrow

Bartholomäus Sastrow

Bartholomäus levde mellan 1520-1603 och var en tysk tjänsteman, notarie och borgmästare i Stralsund. Han skrev sina memoarer när han var 75 år. De anses vara en av de kulturellt och historiskt mest betydande beskrivningarna av 1500-talet i Tyskland.

Uppväxt, föräldrar och familj

Bartholomäus föddes på Lange Strasse 54 i Greifswald den 21 augusti 1520. Hans far var köpman och bryggare och hette Nikolaus Sastrow. Hans mor hette Anna Katharina Smiterlow och var dotter till Bartholomäus Smiterlow och Magdalena Quant. Anna Katharinas farbror var borgmästaren Nikolaus Smiterlow, en välkänd profil i Stralsund under början av 1500-talet.

Bartholomäus Sastrows farfar, Johannes, var arrendator i byn Quillow men på grund av en konflikt med familjen Horn flyttade han till Greifswald 1487. Han mördades 1494 i ett bakhåll på väg hem från ett dop.

Bartholomäus hade två äldre och fem yngre syskon. Johannes var äldst och född 1515. Han läste juridik och teologi i Wittenberg och var en erkänd poet. Storasyster Anna, föddes 1517. Hon var gift med Peter Frubose, borgmästare i Greifswald, och levde till hon blev 77 år. Lillebror Christian levde mellan 1529-1589. Bartholomäus fyra yngre systrar, Katarina, Magdalena, Barbara och Gertrude, dog i en epidemi mellan 1549 och 1550 tillsammans med deras mor.

Fars ödesdigra missöde

1523 råkade Bartholomäus far döda en respekterad medborgare under ett gräl om ett parti smör. Han tvingades fly från Greifswald och var under flera år på resande fot innan han till slut fick fristat och kunde bosätta sig i Stralsund.

Vid samma tid hamnade borgmästare Nikolaus Smiterlow i en politiskt konflikt och gick i frivillig exil från Stralsund. Han bosatte sig då hos sin brorsdotter Katharina i Greifswald och ägnade dagarna åt att undervisa Bartholomäus och hans äldre bror Johannes. Smiterlow var känd för sitt fredliga sinnelag och sin strävan att motverka våld och konflikter. Det gjorde intryck på Bartholomäus redan som barn.

1527 löstes den politiska konflikten och Nikoloaus Smiterlow kunde återvända till Stralsund. Samtidigt flyttade hans brorsdotter Katharina dit med barnen för att återförena sig med sin man. Bartholomäus, som nyligen börjat skolan, stannade kvar ytterligare ett år hos sin morfar i Greifswald men återförenades sen med familjen. Reformationen hade nått Stralsund redan 1525 och familjen Sastrow blev därför troligen protestanter i samband med flytten dit.

Universitetsstudier

1538 började Bartholomäus läsa på universitetet i Rostock. Efter ett kortare uppehåll fortsatte han på universitetet i Greifswald. Han gick en humanistisk utbildning och läste bland annat retorik, argumentationsteknik, poesi, teologi och latin. Familjen hade stundtals ont om pengar och ibland behövde han ta extrajobb för att finansiera studierna.

Karriär

En utdragen rättsprocess tärde på familjens ekonomin och Bartholomäus tvingades avbryta studierna. 1542 skickade föräldrarna honom och hans bror Johannes till Speyer för att se om de kunde påskynda ärendet vid den kejserliga rikskammarrätten. De red via Wittenberg, Leipzig och Frankfurt men när de kom fram visade det sig att domstolen hade stängt tills vidare.

I väntan på att domstolen skulle öppna tog Bartholomäus tjänst som skrivare för prokurator Reiffstock och därefter för doktor Simon Engelhardt i Speyer. Det var stundtals tufft men ledde samtidigt till att han 1544 tilldelades diplom som notarie i det heliga romerska riket av kejsar Karl V.

1544 fick han tjänst på kansliet hos markgreve Ernst von Baden i Pforzheim där han arbetade knappt ett år. 1545 anställdes han som tjänsteman hos befälhavaren Christopher von Löwenstein, förvaltare vid Johanniterorden i Nieder-Weisel.

Hans bror Johannes fick samtidigt en tjänst hos en kardinal i Italien men dog 1545 under mystiska omständigheter i Acquapendante, norr om Rom. Bartholomäus reste dit för att avsluta broderns affärer och misstänkte att Johannes död troligen hade ett samband med att han var protestant. I Rom arbetade han för en svensk präst på hospitiumet Sankta Birgitta. Han fick bland annat laga mat, diska, bädda, göra i ordning borden och ta fram vinet från källaren. Han hjälpte även till när prästen skulle hålla gudstjänst.

När sommaren närmade sig beslöt sig Bartholomäus för att lämna Italien, han gillade inte värmen och var rädd att bli upptäckt som protestant. Resan hem skulle bli riskfylld men som tur var hade han sällskap av en man från Lübeck. Det schmalkaldiska kriget pågick och de var oroliga att de skulle gripas av de soldater påven skickat ut för att hjälpa kejsar Karl V. Första sträckan till Innsbruck var de förklädda till italienare. De var noga med att inte att prata tyska och Bartholomäus fick spela stum eftersom han var dålig på italienska. När de kom fram till Innsbruck bytte de tillbaka till sina vanliga kläder, denna gång för att undvika att bli attackerade av tyska protestanter.

Tillbaka i Stralsund fick Bartholomäus arbete för hertigarna Filip I och Barnim XI på kansliet i Wolgast. Han drogs omedelbart in i arbetet med att nå en försoning med kejsar Karl V och deltog även i diplomatiska resor till Böhmen, Sachsen och Augsburgs riksdag 1547-48.

1548 utnämndes han till Pommerns chargé vid rikskammarrätten i Speyer. Den var då åter bemannad efter att ha varit stängd i flera år och den här gången kunde han framgångsrikt driva sin fars fall. Han gjorde flera resor och besökte bland annat kosmografen Sebastian Münster i Basel. Bartholomäus blev tiil slut less på hovbyråkratin och lämnade sin tjänst hos hertigarna i Wolgast.

Bröllop i Greifswald

Den 2 februari 1551 gifte han sig med Katharina Frubose i deras hemstad Greifswald. Katharinas bror Peter var borgmästare i staden och gift med Bartholomäus syster Anna sedan flera år.

Tiden efter bröllopet var svår. Bartholomäus fick anställning som stadens skrivare men lönen räckte inte långt och paret hade ont om pengar. För att förbättra sina chanser gick han flera fördjupande kvällskurser i juridik, filosofi, retorik och argumentationsteknik. Det betalade sig och den 19 februari 1552 blev han registrerad som notarie vid den kejserliga rikskammarrätten efter en rekommendation av hertig Filip.

Bartholomäus och Katharina fick tre barn:

• Johannes (1552-1593)
• Katharina (född 1553)
• Amnestia (1556-1623)

Stralsund

Familjen flyttade till Stralsund 1555 när Barholomäus fick tjänst som stadens förste sekreterare. Det var en prestigefylld position och han blev snart en nyckelperson i stadens styre. 1562 valdes han in i rådet och 1578 blev han borgmästare, en position han skulle ha fram till sin död 1603.

Hans mandatperiod präglades av flera politiska och religiösa konflikter och hans orubbliga sätt gav honom många fiender. Han beskriver själv sin tid i Stralsund som en ”infernalisk kittel” och att han fick uthärda hårt motstånd under decennier.

Katharina dör den 9 januari 1598, det år hon skulle fyllt sjuttio. Bara en månad efter hennes död gifter Bartholomäus om sig med hennes hushållerska, Anna Haseneier. Bartholomäus själv dör fem år senare den 7 februari 1603.