Om mynt i tysk-romerska riket
Historik
Under 1500-talet var det tysk-romerska riket en löst sammansatt samling av hundratals furstendömen, hertigdömen, biskopsstift och fria städer, vilket gjorde myntsystemet splittrat och komplext. Det fanns ingen enhetlig valuta för hela riket, utan olika städer, regioner och furstar präglade sina egna mynt.
Lokala mynt och småvalutor
Mindre silvermynt som schilling, pfennig och groschen användes lokalt för vardagliga transaktioner. Dessa präglades lokalt och kunde variera i vikt och värde. Gulden var ett annat lokalt präglat mynt inspirerat av den italienska florinen. Den hade ett högre värde och innehöll cirka 3,5 gram guld.
Myntsystemets organisation
Mynt präglades med tillstånd från kejsaren men kvaliteten och värdet kunde skilja sig mycket. Det ledde till att handlare ofta vägde mynt för att bedöma deras verkliga värde i silver eller guld. Det gick inte att lita på det angivna nominella värdet. 1559 försökte kejsar Ferdinand I standardisera myntningen genom riksmyntordningen (Reichsmünzordnung). Thaler sattes då som rikets officiella silvermynt men många lokala mynt fortsatte existera parallellt.
Handel och internationell påverkan
Thalern blev så populär att den användes i internationell handel och inspirerade valutor som den svenska riksdalern, den nederländska rijksdaalder och senare den amerikanska dollarn. Spanska pesos började också cirkulera i riket efter mitten av 1500-talet, tack vare Spaniens koppling till Habsburgarna.
Utmaningar
Myntförsämring i form av minskat ädelmetallinnehåll var vanligt, särskilt under ekonomiska kriser. Bristen på central kontroll gjorde att handeln kunde vara kaotisk och växelkurser mellan olika mynt varierade ständigt.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis präglades 1500-talets tysk-romerska rike av en mångfald mynt, där thalern stod ut som det mest betydelsefulla och stabila, medan lokala mynt som schilling, pfennig och groschen var mer vanliga i vardagslivet. Systemet var decentraliserat och handeln utgick från myntens metallvärde snarare än vilken valuta det var.
Läs mer
- Valutaordlista över de vanligaste mynten i Stralsund
- Varför nämns pengar så ofta i Sastrows memoarer
- Årsbudget för en duktig smed i 1500-talets Stralsund
- Årsbudget för en präst i 1500-talets Stralsund
- Årsbudget för en skrivare eller notarie i 1500-talets Stralsund
Några prisreferenser i Gulden
| Yrke/vara | Cirkavärde i gulden på 1500-talet |
| Duktig hantverkares årslön | 15–25 gulden |
| Stadsskrivare (årsinkomst) | 30–40 gulden |
| God häst | 10–20 gulden |
| Högt utbildad jurist, större mål | 20–100 gulden per uppdrag |
| Hel lantgård | 200–600 gulden |
© sastrow.com