Sastrow

Valutaordlista för 1500-talets Stralsund och norra Tyskland

En överskådlig beskrivning av de vanligaste mynten i Sastrows memoarer. Värdet bestod i första hand av hur mycket guld eller silver mynten innehöll.

Thaler

Ett stort silvermynt som fick sitt namn av att det präglades i Joachimsthal, nuvarande Jáchymov, i Böhmen. Myntet började präglas 1518 och blev en internationell framgång på grund av sitt höga och pålitliga silverinnehåll på cirka 25-30 gram. Under 1500-talet var det norra Tysklands viktigaste valutaenhet och användes ofta i större juridiska och politiska sammanhang.

Florin

Ursprungligen ett italienskt guldmynt från Florens. Den användes vid internationella transaktioner eller som ceremoniell gåva vid exempelvis bröllop. En florin hade hög guldhalt och vägde cirka 3,5 gram. Två floriner motsvarade ungefär en månadslön för en hantverkare. Den är i stort sett identisk med gulden i både bruk och värde.

Gulden

Guldmynt med samma värde som en florin men användes även som räkneenhet. Vanligt i handel, diplomati och ersättningar till jurister och ämbetsmän. Framför allt för större affärer såsom hus, arv och skulder.

Mark

Kallas ibland för Lübisk mark och var en räkneenhet snarare än ett mynt. Användes i hansestäderna för bokföring och större betalningar. En mark motsvarade 48 schilling eller ungefär två tredjedels gulden.

Groschen

Ett silvermynt av medelstor valör men också en räkneenhet. Högre värde än schilling men lägre än gulden och taler. Användes mest för skatter, avgifter och löner.

Schilling

Schilling var det vanligaste silvermyntet Stralsund och användes främst för vardagsinköp. Stralsund hade egen prägling av schilling redan på 1300-talet. Under 1500-talet sjönk silverhalten gradvis men myntet förblev ändå kärnan i handeln. Vikten låg på cirka 1-2 gram men silverhalten varierade. Två schilling var en rimlig dagslön för en skrivare. Schillingen fanns också i Lübeck men var mer standardiserad i silverhalt och hade därför ofta ett högre värde.

Pfennig

Småmynt för daglig handel i Stralsund tillverkat av koppar eller silver. Det gick mellan 12-16 pfennig på en 1 schilling.

Kreuzer

Ett sydtyskt silvermynt som ibland förekommer i nordtyska sammanhang, främst i samband med resor eller kontakter med det tysk-romerska rikets inre delar. Låg till medelhög valör.

Förenklad valutahierarki

Från hög till låg:

Thaler
Gulden / Florin
Groschen
Schilling
Pfennig

Sidovaluta: Kreuzer
Räkneenheter: Mark, Groschen, Gulden

Några referenspriser i Gulden

Yrke/vara	Cirkavärde i gulden på 1500-talet
Duktig hantverkares årslön	15–25 gulden
Stadsskrivare, årslön	30–60 gulden
God häst	10–20 gulden
Högt utbildad jurist, större mål	20–100 gulden per uppdrag
Hel lantgård	200–600 gulden