Sastrow

Den augsburgska bekännelsen och det augsburgska interimet

En kort övergripande beskrivning av den augsburgska bekännelsen och det augsburgska interimet. Det är lätt att blanda ihop dem och båda hör hemma i 1500-talets tyska religionsstrider. Men de har helt olika karaktär och syften.

Augsburgska bekännelsen 1530

Den augsburgska bekännelsen är en luthersk programskrift som definierar den protestantiska tron. Den är upprättad av Philipp Melanchton och presenterades inför kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg 1530.

Syftet var att visa vad de lutherska furstarna och städerna faktiskt trodde och lärde ut i hopp om att undvika splittring inom det heliga romerska riket. Det är den första systematiska sammanställningen av luthersk tro och än i dag ett av de viktigaste bekännelsedokumenten inom lutherska kyrkor.

Skriften består av 28 artiklar

Artiklarna 1–21 beskriver de centrala trossatserna, exempelvis om Gud, synden, rättfärdiggörelsen, sakramenten och kyrkans ordning.
Artiklarna 22–28 tar upp missbruk och skillnader gentemot den katolska kyrkan, exempelvis nattvarden under båda gestalterna (både bröd och vin), prästers celibat och klosterlöften.

Augsburgska interimet 1548

Efter Schmalkaldiska kriget (1546–1547) stod kejsar Karl V som segrare. Han ville då återställa en kyrklig enhet i riket och införde ett ”interim” (provisorisk kyrkoordning) vid riksdagen i Augsburg 1548.

Syftet var att skapa en kompromiss mellan katoliker och protestanter fram tills ett allmänt kyrkomöte skulle lösa frågan slutgiltigt. Det blev i praktiken inte mycket till kompromiss. I stort sett innebar det att katolsk lära och praxis återinfördes med de sju sakramenten, mässan, processioner och helgonkult. De gjordes vissa eftergifter till lutheranerna, främst rätten för präster att kunna gifta sig och möjlighet att fira nattvarden med vin åt lekmännen.

Betydelse

Interimet mötte starkt motstånd, särskilt från protestanterna, och var i praktiken svårt att genomdriva. Lutheraner såg det som ett svek, medan katolikerna ansåg att det gav för stora eftergifter. Det blev kortlivat och istället för att skapa en kyrklig enhet ökade spänningarna.

Skillnaden i korthet

Bekännelsen (1530): En luthersk programskrift som definierade den protestantiska tron inför kejsar Karl V. Giltig än idag.
Interimet (1548): Ett kejserligt kompromissförslag efter det schmalkaldiska kriget. I praktiken en påtvingad återgång till katolicism med några få lutherska inslag. Ingen blev nöjd.

Överskådlig tabell

Aspekt	Augsburgska bekännelsen (1530)	Augsburgska interimet (1548)
Bakgrund	Presenterad inför kejsar Karl V på riksdagen i Augsburg av lutherska furstar.	Införd av kejsar Karl V efter segern i schmalkaldiska kriget (1546-47).
Syfte	Att tydliggöra den lutherska tron och visa att den var förenlig med kristenheten.	Att återställa kyrklig enhet tills ett allmänt kyrkomöte kunde besluta slutgiltigt.
Innehåll	Totalt 28 artiklar 1-21, troslära 22-28, missbruk/förbättringar	I stort sett en återgång till katolsk lära och praxis med små eftergifter till protestanterna.
Teologisk inriktning	Luthersk.	Katolsk med få lutherska inslag som prästäktenskap och vin i nattvarden.
Mottagande	Grundläggande dokument för den lutherska kyrkan, giltigt än idag.	Avvisades av både lutheraner och många katoliker, kortvarigt och impopulärt.
Historisk betydelse	En av de viktigaste lutherska bekännelseskrifterna.	Ett misslyckat försök till kompromiss som ökade motsättningarna.